Helena och Per i Japan - Makabe Beach.

Kurihara-san, en av Pers arbetskamrater har en god vän sen studietiden : Makabe-san. Denna lördag, en vecka efter att Per börjat jobba bjöd Makabe-san hela attachékontoret på kalas på en strand i Ninomiya, där han bor. Det var laddat med massor av mat för grillen, pilsner, glatt humör och fint väder (trots fullt med regn hela veckan innan och flera dagar efteråt också). Vågorna och strömmarna på denna strand var ganska förrädiska meddelade Kurihara-san så vi fick inte bada. Konstigt nog har vi upptäckt att folk kan stå ut en hel dag på en strand utan att bada. Konstigt. Man kunde "halvbada" lite precis vi strandkanten, dvs sitta på stranden och låta vågorna skjölja över en. Några av oss hoppade i vattnet i alla fall och det var inte mycket värre en vissa sydsvenska stränder.

På ett barbeque-party i Japan äter man vissa saker i en viss ordning.

Och mycket äter man också. Man börjar med kött, lite mera kött och sen ännu lite kött. Därefter grönsaker av alla möjliga sorter. Majskolvar och en hel del andra smaskigheter langas också på grillen. Det hela avslutas alltid tydligen med nudlar. Då är man naturligtvis så mätt att man inte knappt kan proppa i sig nåt mer. Mitt i allt detta skjutsar de artiga japanerna alla flickor som behöver gå på toaletten till Makabes hus för att uträtta sina ärenden. Ett livsfarligt äventyr då japaner inte ser lika hårt på det där med att man måste vara nykter för att köra bil. Som tur var bor Makabe ganska nära stranden. Lite jazz fick vi höra på stranden också. Mats (Pers chef) spelade sopransax och Per spelade klarinett. Pelle Krocket ( från Lithe Blås) som gör exjobb i Japan över sommaren hade också hittat till stranden. Han kompade med banjon.

När vi hade ätit och badat och ätit lite till så var det dags för någon slags Melon-ringdans. Först går man runt i ringen och sjunger (nåt på japanska). En person står i mitten med bindel för ögonen under sången. Han/hon blir sedan snurrad och skall därefter med hjälp av en stav av vägledning från oss i ringen träffa en melon. Magnus lyckades mycket bra med detta och det kan meddelas att en melon som delats av en stav i en ringdansceremoni smakar alldeles utmärkt.

Efter att alla fått lite sönderslagen melon i magen så böjade vi sjunga sånger för varandra. Vi svenskar sjöng "Så lunka vi" och "Rönnerdahl" och liknande sånger och så sjöng japanerna nåt japanskt. Makabe-san och Kurihara-san sjöng sånger från deras studietid. Solen sken och alla var glada och nöjda. Det var extra roligt att få vara med på ett sånt här kalas så snart efter att vi kommit hit till Japan. Det gjorde ju att vi båda fick lära känna Pers arbetskamrater lite bättre. Sannerligen en dag att minnas!