Ueno Park
Lördag 1996.08.10     


Parker finns det gott om i Tokyo. Vissa parker är öppna för allmänheten och vissa kostar pengar. De som kostar pengar stänger ofta också vid 16-tiden på eftermiddagen (helger). Därför är det ju svårt att hinna dit. Först ska man ju sova ut ordentligt, å sen ska man ju äta frukost. Sen måste man kolla igenom "Japan - Lonely Planet Survival Kit" (som vi fick av Fontan och Beth - tack) för att kunna bestämma sig vilken park man ska besöka idag. Då är klockan redan två och det tar säkert minst en halvtimme/trekvart att komma till den park man just valt. Då ska dom ju snart stänga så "det är väl lika bra att vi åker till den parken nån annan gång". Men denna lördag så var vi oerhört tidiga och redan kl 12.00 så hade vi förflyttat oss ända till Ueno Park som ligger ca 30 min med tunnelbanan norrut från där vi bor. I Ueno Park finns det, förutom en del grönska, tjogvis med museum. Vi insåg snabbt att vi skulle få anledning att komma tillbaka till denna plats.

Då vi träder in i parken möts vi av den ståtlige Saigo Takamori och hans hund (se vänster). Takamori var en av de stora ledarna av Meiji Revolutionen 1867. Shogunernas storhetstid var över och Kejsaren flyttade in i "Edo Castle". Visserligen bildades en regering så kejsaren var inte den kejsare han var på den gamla goda tiden. Men han var ju i alla fall kejsare.

Nåväl. Vi bestämde oss iallafall för att titta in på ett museum innan dom stängde. Det fick bli "Tokyo Science Museum". Utanför museumet fanns en staty på en val som av någon konstig anledning fick vara med på bild. Inne i byggnaden fanns en hel delk olika intressanta saker att titta på. Bla fanns det en riktig flygsimulator som allmänheten fick prova på. Allmänheten bestod till största delen av barn och alla hade bokat upp sig för en flygtur i den stora simulatorn. Det blev inget för lille Per inte som ju är ganska road av flygning. Istället tittade vi på olika vinklingar av vad Japan har att visa upp inom det tekniska området. Det fanns också en utställning om djur och natur i Japan och det stod lite om C. von Linne och hans lärjunge som var den första att klassificera det japanska växtriket.(lärjungen alltså).

Visst hade man hört att "det finns inga uteliggare i Japan". Vem sa det egentligen? Den person var troligtvis i Japan under "The Bubble period " i slutet på 80-talet när alla tjänade grovliga mängder med pengar på alla möjliga olika sätt. Alla lyckades dock inte fortsätta med detta när det började bli lite motigt. Inte kan man väl be familj och vänner om hjälp inte. Nix pix. Då tappar man ju ansiktet. Det blev många tappade ansikten och många hemlösa japaner. Dessa bodde ett tag i Shinjuku - skyskrape staden i Tokyo. I en lång underjordisk gång där tusentals personer passerade varje dag till och från arbetet bodde hendratals hemlösa i hus gjorda av kartonger. Många dess "hus" var dekorerade med konstverk (på pappkartongerna alltså). Det luktade dock inte så gott i denna gång (10 meter bred och flera hundra meter lång), och kartonger fick åka bort! Då flyttade många hemlösa till Ueno Park och där såg vi många exempel på "hus" byggda av presseningar. En gubbe sopade tom marken utanför just hans presenning. Inte en vacker syn. Snart blir dom mog bortkörda ifrån Ueno Park också.

Efter att passerat byar av presennings hus letade vi efter nånstans där vi kunde få en bit mat. Vi hittade ett mysigt litet japanskt ställe , gick in och fick menyn !! Det var inte mycket man kunde välja på och trots att det stod på engelska så förstod vi inte riktigtvad vi beställde. Dumplings, blev det. Å fy va det smakade. per glufsade i dsig men för oss andar (läs Helena) var det mycket svårt att fatta tycke för denna "mat". Men på den gamla goda tiden - Edo Period - 1600 till 1867 så var det just runt Ueno Park som centrum av staden låg. Och då åt dom minsann sånt här. Så det var ju bara att pina i sig så att man kunde få uppleva lite historik och kultur!!!! Jag kan inte med ord beskriva hur det smakade, men ni kan själva se på bilden till höger.

Maten slank ner till slut och vi fortsatte på vår promenad genom parken en stund till innan vi vände stegen mot tunnelbanan för att åka hem. På väg mot tunnelbanan passerar vi en gata full med små affärer och tvärgator fulla med ännu fler små affärer. Små spelhallar fanns det också, och vi gick in en sväng i en av dom. Per provade på att åka snowboard och lyckades ganska bra. Har man inte snö så får man prova hålla till godo med spelhallar. Eller bygga en inomhusbacke som de har gjort i Tokyo. Där har vi inte varit ännu dock, så det får bli en annan historia. Efter att vi passerat ytterligare affärer, varav en var fylld med gamla militär artiklar från 2:a världskriget (vi köpte en fiffig yllemössa med skärm) så hittade vi äntligen fram till tunnelbana och tog oss hemåt för att vila upp oss efter denna oerhört aktiva dag! Det är tur att det var lördag. Då har man ju söndagen på sig att vila ordentligt.

     Skapad: 1996-09-05 av Per och Helena  (helbob@helbob.com). Uppdaterad: 1996-11-17