Hungriga som vi var, en vanlig onsdagkväll så hittade vi något som Minoru kallade för "Japanese Pizza". Vi kom senare fram till att det nog var någon blandning mellan pizza, omelett och pannkaka. Restaurangen var som vanligt gömd en bit upp i ett hus så vi hade nog inte hittat dit om vi inte hade nån som kunde läsa på skyltarna. Inredning i äkta japansk stil med tatamigolv och låga bord med en stekplatta på mitten. Aha - man ska laga sin egen mat. Som tur var fick vi hjälp även denna gång av både Minoru-san och en liten snäll japansk servitris som med största tålamod berättade hur man skulle tillverka sim pizza (pannkaka, omelett). Blanda, häll ut smeten , forma, vänd en gång, smörj på med lite smörja av nåt slag...och ät!

Dagen efter hade vi sedan ett par dagar tillbaka planerat att ha kräftkalas, men hade dock ännu inte fått tag på kräftor. Sista försöket var att åka till Tsukiji fishmarket, men då måste man gå upp tidigt!!!! Så torsdag morgon halv sex på morgonen pallrar vi oss iväg för att skaffa kräftor. Vi hade hört talas en del om denna fiskmarknad och ville i vilket fall som helst se den. Huruvida man verkligen kunde få tag på kräftor där var inte helt utrett. Efter en kort resa på tunnelbanan kliver vi av på stationen Tsukiji. Marknaden skall vara ganska nära och vi förväntade oss att vi skulle hitta den relatvt lätt eftersom det är en STOR marknad. Vi gick ock gick, men inte såg vi några fiskare som ville bli av med nattens fångst. Var är alla människor??. Jo minsann, dom hade Bonnfestival-ledigt dom också! Så idiotiskt! Här hade vi avbrutit vår behagliga skönhetssömn för en timmes morgonresa på tunnelbana fram och tillbaka! Inge vidare! Hem igen och lite sömn innan det är dags för att turista lite.

Per måste förstås gå till arbetet. men vi andra gjorde en utflykt till Asakusa, en halvtimmes resa norrut med tunnelbanan. Det var förresten i Asakusa vi var och lyssnade på jazz på restaurangen "The Hub" bara en vecka efter att vi kom till Japan.. Nåväl. Asakusa var en aktiv stadsdel i början på Edo-perioden, dvs tiden då Tokugawa-shogunerna regerade i landet 1600 - 1867. (Tokyo hette tidigare Edo). På den tiden fanns det många lokala teatrar och i närheten fanns området Yoshihara där de prostituerade höll till. Än idag finns spår av detta (se bild - Splendid Theatre) även om det inte är lika känt för detta idag som på den gamla goda tiden. Asakusa var ett livligt affärsområde då som nu och där finns ett tempel - Sensooji temple - som vi naturligtvis tog en titt på.

Väl tillbaka från vår lilla utflykt var det dags att förbereda kvällens kräftkalas. Några kräftor hade vi inte fått tag på men det fanns några burkar sill i kylskåpen hos svensk-stipparna. Ingridienserna till en sillmiddag gick att få tag på med hjälp av två "internationella" matäffärer. Gräddfilen fick tillverkas av "Sour Cream" och yoghurt, men den dög. Leksandsknäcke finns här, liksom OP och Skåne. En hela skåne kostar ca 120 kr. Överkomligt. Potatis kostar dock en del, ca två kilo för 80 kronor. Puh! Å det som är så gott! Vår japanska gäst Minoru blev mycket förtjust i sillen och vi andra (Per, Helena, Pelle Krocket, Malin, Jan och David) var också mycket nöjda efter detta svenska kräftkalas som blev en sillmiddag istället.