På stranden med Jan och Malin.
Söndag 1996.07.28     


Man skulle kunna tro att man, efter att ha vandrat på Fuji enhel natt och därefter haft "förlovningsmiddag", skulle kunna få sova ut ordentligt. Icke sa Nicke! Upp kl tidigt för att hämta badkläderna som för tillfället befann sig på ambassaden (Per hämtade dom). Sen, vid halv tiotiden, tog vi taxi till Shinagawa Station (närmaste tågstationen) för att bege oss en timme söderut. Malin och Jan, våra grannar och Pers jobbarkompis (Jan alltså) har varit i Japan från och till de senaste 2 -3 åren och har därför fått en något större bekantskapskrets bland den japanska befolkningen än vad vi har. Det tackar vi för. Därför står en av Malins kompisar (egentligen en av Malins kompisars man - frun är i London på två år) och väntar på oss vid en tågstation en timme senare. Han och hans kompis hade kommit dit tidigare med bil för att få sig en bra plats på stranden och rigga iordning barbeque-attiraljerna. I juli är det sommar för japanerna så det borde betyda att alla hemmafruar och barn åtminstone borde vara på stranden. Även denna gång (som så många gånger förut) blir vi förvånade över att det faktiskt inte är smockfullt på den mjuka behagliga (kokheta) sandstranden. Denna gång, till skillnad från när vi var på Makabe Beach, var det en badvänlig strand och det kändes fullständigt gudomligt att få slänga sig i det behagligt tempererade vattnet. Hoshi-san, Malins kompis, och hans kamrat från Mitsubishi, hade tagit med sig parasoll, mat och en praktisk liten grill . När vi hade badat och latjat med badvolleybollen och solat lite och badat lite igen så var det dags för lite grill. Denna gång var vi bara 6 personer (David skulle egentligen också följt med men han ångrade sig i sista stund. Men vi hade förstås mat för ett helt regemente. Det smakade mycket gott och efter maten så var vi ju tvungna att bada lite igen. Hela dagen var egentligen en ganska slö dag. Vi fyratiden drog vi oss tillbaka mot tågstationen. Vi fick skjuts dit av Hoshi-san och hans kompis. Det var kö från stranden till tågstatioonen (det var gångavstånd dit). Alla japaner är på väg hem. Nu var det iallafall som dom har sagt. Alltid bilkö i närheten av Tokyo. Vi satte oss på tåget medan våra vänner skulle ta tre timmars paus och vänta ut trafiken. De hade gett sig iväg hemifrån vid sex-tiden på morgonen och nu fick dom vänta till klockan 8-9 på kvällen innan de kunde köra sina 2-3 timmar hem till sina hus. Och allt detta för vår skull. Säga vad man vill om japaner, men generösa och hjälpsamma är dom iallafall!

Skapad: 1996-08-02 av Per och Helena  (helbob@helbob.com). Uppdaterad: 1996-11-17